Visst är det vackert en klar dag på senhösten eller förvintern.... eller vad det nu kallas... mild vinter eller... Ja fast man längtar till våren och sommaren .... så blir dessa dagar något alldeles speciellt... så fridfulla och stilla.... ibland... fast ibland viner vinden... sliter tag i träden.... i husen ja hela naturen verkar vilja slita sig loss ... kanske för att dra iväg till andra breddgrader... eller vad är det för upproriska känslor som naturen lider av....
Men just dessa stilla dagar..... solstrålar som smyger sig fram... strålar som smittar av sig till ögonen så de strålar ...kisande rynkor.... även vid leende munnar.... Javisst smittar det
.... kanske är det en lite hälsning från vår Skapare att det finns hopp... hopp om att det finns liv.... liv efter en lång vinter
hopp om att det finns liv efter död..... solstrålarnas armar sträcker sig mot oss och kramar om oss.... värmer oss... långt in i själen .... långt in i hjärtat....
En våg av tacksamhet... att få vara med i detta ... vara med om detta... att få dela detta fantastiska ....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar