Visar inlägg med etikett minnen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett minnen. Visa alla inlägg

söndag 3 oktober 2010

I en annan färgskala....

Höstens färger är ju ofta i den orangegulbruna paletten,men det finns ju även den vackra cerislilarosa paletten...en del av planteringarna jag gjort utanför huset går de färgerna...det är så vackert och rogivande...
Eftersom jag jobbar så mycket just nu, varje dag på jobbet , så blir det inte mycket tid över för annat...men idag när jag vakade ut var jag en sväng till Mor... alltid lika roligt att sitta ner och prata om gamla tider...hur livet var då när hon var ung...minnena hade väl kommit farande då min mormor hade födelsedag i går den 2 oktober...Maria föddes 1887 den dagen....svårt att tänka att det är så länge sedan och tänk vad som hänt sedan dess....
Jag träffade aldrig mormor...hon dog 1947 ...tror jag... men hon var en glad kvinna som jobbade hårt hela livet...fick 6 st barn ....tre flickor och tre pojkar...min mamma var barn nummer två....

Idag pratade vi om hur glad hon var, mormor hade humor och det hjälpte henne nog,för hon fick hålla koll på mycket,då morfar fick benröta i armen och kunde inte jobba så hårt då... på morgonen när hon kom upp kokade hon kaffe..det var viktigt och kaffe köpte de i handelsboden för de ägg de levererade...mamma berättade hur hon cyklade till handelsboden med morfars cykel och äggen i en spånkorg,livrädd att ramla ...ja då kunde ju äggen gå sönder och det skulle inte bli något kaffe.... socker köptes också för äggen..

En lite stund av avkoppling fick mormor när hon tog korgen och gick ut i skogen för att plocka bär....med sig hade hon en bit bröd...det var en riktig skön stund...hon bara älskade detta...

Mor berättade om när männen hackade halm med hackelsemaskinen och man fyllde upp madrassvaren med ny halm...då var det himmelskt att lägga sig....så hade man ett underlakan ,men inget överlakan...hon minns hur täcket blev alldeles blankt efter en tid... men mormor försökte att hålla efter smutsen..försökte att hålla dem rena och fina...
Vi pratade om när de var unga hennes stora syster och hon...hur det var när de fick mens...ingen hade pratat med dem om detta... men när deras mor märkte att stora syter hade fått sin blödning sa hon att " ja nu är Karin stor" ...mamma fick det i samma tid och förstod att då var hon väl det också...men ingen hjälp med hur man skulle hantera detta...mamma kommer ihåg att när de klippte mattrasor för att väva mattor ,ja då smusslade de undan trasor som de kunde ha som bindor... tänk vilken skillnad på då och nu... ingen information....
Vilket annorlunda liv och ändå är det bara en generation bakåt... min Mor... dessa minnen är en fantastisk kulturskatt... verkligheten från verklighetens lantliv.....
Så viktig kunskap....att föra vidare...att känna sina rötter....

Hoppas att ni har det gott därute...
Posted by Picasa

torsdag 9 september 2010

Att göra...











Det finns ganska mycket som man bör göra...som man helt enkelt måste göra... men inte idag, imorgon... en annan dag... som tex att röja ur husvagnen och ställa in den för vinter förvaring...plocka bort de mesta av textilierna och rigga råttfällor och torrbollar.... sånt måste man ju bara göra...finns liksom ingen återvändo.... men då kommer vintern så nära plötsligt...då närmar sig det kalla och ogästvänliga som driver in oss i husen och stänger dörrar och fönster...då vi blir mera isolerade och svåråtkomliga...är det därför man vill skjuta på just sådana här saker.... fast i dag har jag giltligt skäl att inte starta upp med sånt ...behöver inte knappt tänka på det, för jag är så förkyld och täppt att jag fick stanna hemma från jobbet....huvudet känns som en inlåst fotboll...som försöker att ta sig ut... så i dag slipper jag ta itu med min husvagn... men jag kan ju börja fundera på att jag måste göra detta snart ...fast en annan dag....




Sedan finns det ju sånt som man måste göra ändå...särskilt om man har djur...dessa måste man ta hand om hur täppt man än är... skall snart ta mig ut och lägga om Sugars sår på benet....




Min lilla husvagn är gammal och har varit med i många år... jag har haft den kanske i tre år nu och jag tror den är från -76 eller -74...en gammal Adria ...lite lyxig i sitt utförande....men spegeldörrar....jominsann...*ler*...
Jag har målat väggarna i en ljus nästan vit färg... och klätt om dynorna i grått fårskinnnsliknande tyg...har ju även fårskinn liggande på dynorna....så gamla örngott på kuddarna och vit spetsduk på det svartmålade bordet...vackra lyktor...
Där den stora sittgruppen är har jag köpt en madrass på Ikea och så en specialare med luftmadrass och latexbäddmadrass ...det har blivit en kontinentalsängsvariant som vi gillar... behagligt skön... och plädar och skinn på och vackra örngott på kuddarna... visst ser det inbjudande ut....





På köksdelen har jag en skiva som täcker spis och diskho...där prydde dessa vackra pioner sin plats...med råge...underbart vackert...att vara ute i husvagn är lite speciellt...det blir inte många dagar per år ....men lite mysigt är det allt... då kan man släppa på alla måsten ...allt man måste göra... allt som ligger och väntar där hemma... då kan man koppla av och njuta av det man har runt om kring sig....njuta av varandra...bara vara...
När jag var liten hade vi ingen husvagn...men ibland fick vi låna en stuga av släktingar...den låg nere i Frillesås i Halland...det var härligt och dit har vi genom åren sedan varit med husvagn....
Men vi åkte även på semester med bara en bil och så ordnade vi logi på vägen... jag vet ett år hade vi en folkvagnsbuss...vi åkte iväg mamma,pappa,morfar,min näst äldsta syster och jag....vi skulle till Dalarna... jag var inte gammal...hade inte börjat i skolan....jag minns inte så jättemycket av resan...utom enstaka bilder,sekvenser... bland annat vet jag att jag blev kissnödig och det var inte tid att stanna och fixa detta... men mor min var ju rådig och tog fram pottan och jag fick sätta mej på den i farten...pappa körde och morfar satt bredvid där fram och vi andra där bak i bilen.... det gick ju fint och vid nästa stopp ...ja då hissade mor min ut pottas innehåll i vägdiket... så lätt var det...
Jag kommer också ihåg att vi kom fram till en gård på landet... det var efter man slagit och torkat hö...för det var fullt av hö på höskullen... pappa klev ut och frågande om vi fick sova över på deras gård.. mamma,min syster och jag skulle ligga i bilen och pappa och morfar skulle ligga på höskullen.....jodå,det gick fint ... inga problem alls... och så blev det.... man har nästan svårt att tänka sig att det var så...ett halvt sekel sedan...en annan tid ...ett annat liv... ett annat synsätt....
Maten lagades på ett spritkök...och smörgåsar gjordes...kaffe kokades.... och mjölk brukade man få köpa av de bönder man träffade på... jo jag drack kaffe redan då... med mjölk och socker i ... nyttigt var det nog inte men gott var det och att det skulle vara olämpligt till barn.... ja det tänkte man nog inte då...
Nej nu får jag ta mig an Suger....så ni får ha det gott där ute...
Det visar sej att Blogger har fått en kraftig förkylning han med....bilderna kommer inte där man tänkt...hoppas att ni kan se dem i allafall...

tisdag 24 augusti 2010

Efter regn kommer sol.....

Natten som gick bjöd på ett kraftigt regn... kranarna riktigt stod och skvalade.....idag är det sol igen och vinden far runt och viskar ...."ja,ja vi ska torka upp"... precis som man ångrade sig där uppe och vill återställa balansen...
Vädret är ett knepigt ämne...man diskuterar det dagligen.... både med nära och kära...men ockå med dem som man möter för första gången...
Vi är så beroende av vädret...men kan inte göra ett enda litet uns för att förändra det...visst är det helt otroligt...man måste bra rätta sig efter hur det är och va glad ändå... eller ledsen...för visst kan humöret bli påverkat av många dagar utan sol....
Just nu skiner solen ialla fall...och jag är tacksam för det....
Det gamla trädet på gården har varit med om många väderbyten... det har även slagit sig ihop men en kärlekskrank slingrande skönhet...hon håller sig krampaktigt fast och ingen kan skilja dem åt....
Det är ett träd som har använts till mycket ...gungor har hängt i det ....fågelbord har sin plats där ... och jag binder upp hästarna där, när jag skall göra något extra med dem... det står precis utanför vår dörr...
Inte långt därifrån står dessa stolta höstflox...de har väntat och väntat hela sommaren för att få komma fram... "tänk att snart är det vår tur att sprida glädje"..." få visa våra fina blommor"...visst är de fina och man blir glad när man ser dem... väcker gamla minnen till liv...de fina buketterna som man såg i sin ungdom på kaffebordet både hemma och hos Moster Carin... så ombonat och högtidligt i salen där finporslinet var framdukat och det vankades eftermiddagskaffe....doften av nybakade kardemummabullar ....hemmagjord jordgubbssaft och Amerikaklockans enträgna tickande...
Framför den andra utgången står den stolta pilen ....svänger sina silvriga armar...."jag är så vacker"...."se på mej"... ja,visst hon är vacker och jag tittar gärna på henne...det är något mäktigt med denna enorma krona...
Silverpilen har följt mej genom åren...ja inte precis denna...men när vi var barn och det är ju några år sedan... så gick vi på simskolan i vår lilla stad,Ulricehamn.... Simskolan låg vid Sturebadet,nere i stan och där fanns bryggor och hopptorn.... man skulle ta simmarmärken av olika slag och när det så var dags för Kandidaten ja då var man stolt...efter att ha simmat i ganska kallt vatten...som det ofta var på försommaren... så hade man nått målet....Kandidaten...jag vet att jag var stolt och förväntansfull på avslutningsdagen...då skulle man dyka i och simma mella bryggorna och på slutet skulle man krönas med en "lagerkrans" men de var gjorda av just...silverpil.... dessa träd finns många utmed strandpromenaden i min barndoms stad... kanske är det därför jag känner den där stolta känsla inom mej när jag ser silverpilen???
De raka fårorna med potatis som sträcker sig bort mot berget.... visst är det vackert...tänk vad många grytor som skall få koka dessa guldklimpar som ligger i jorden och väntar att få komma upp...
Här har man slagit ner den gröna blasten för att lättare kunna ta upp potatisen...annars trasslar det rejält i upptagaren...

Nu skall Sugar få lite medicin ...lite smärtstillande.... hon haltar inte och det är skönt... skadan skall nog läka snart....
Nu får ni ha det gott därute....
Posted by Picasa

fredag 19 februari 2010

Mina favoriter...


När jag var så där 10 år va mina absoluta favoriter Bröderna Cartwright jag bara älskade dem och deras hästar.... det var nog där min kärlek till allt vad western började... jag minns att jag skrev ett brev till Bröderna Cartwright i USA och jag frågade vad deras hästar hette... efter 6-9 månader så kom ett brev ...från BONANZA och där var ett kort med autografer och en liten lapp där det stod vad deras hästar hette... detta brev har jag kvar fortfarande .... jag tycker det är riktigt häftigt....
Ha det gott därute.... var försiktiga i snöstormen...
Bilden hämtad från webbenPosted by Picasa