tisdag 24 augusti 2010

Efter regn kommer sol.....

Natten som gick bjöd på ett kraftigt regn... kranarna riktigt stod och skvalade.....idag är det sol igen och vinden far runt och viskar ...."ja,ja vi ska torka upp"... precis som man ångrade sig där uppe och vill återställa balansen...
Vädret är ett knepigt ämne...man diskuterar det dagligen.... både med nära och kära...men ockå med dem som man möter för första gången...
Vi är så beroende av vädret...men kan inte göra ett enda litet uns för att förändra det...visst är det helt otroligt...man måste bra rätta sig efter hur det är och va glad ändå... eller ledsen...för visst kan humöret bli påverkat av många dagar utan sol....
Just nu skiner solen ialla fall...och jag är tacksam för det....
Det gamla trädet på gården har varit med om många väderbyten... det har även slagit sig ihop men en kärlekskrank slingrande skönhet...hon håller sig krampaktigt fast och ingen kan skilja dem åt....
Det är ett träd som har använts till mycket ...gungor har hängt i det ....fågelbord har sin plats där ... och jag binder upp hästarna där, när jag skall göra något extra med dem... det står precis utanför vår dörr...
Inte långt därifrån står dessa stolta höstflox...de har väntat och väntat hela sommaren för att få komma fram... "tänk att snart är det vår tur att sprida glädje"..." få visa våra fina blommor"...visst är de fina och man blir glad när man ser dem... väcker gamla minnen till liv...de fina buketterna som man såg i sin ungdom på kaffebordet både hemma och hos Moster Carin... så ombonat och högtidligt i salen där finporslinet var framdukat och det vankades eftermiddagskaffe....doften av nybakade kardemummabullar ....hemmagjord jordgubbssaft och Amerikaklockans enträgna tickande...
Framför den andra utgången står den stolta pilen ....svänger sina silvriga armar...."jag är så vacker"...."se på mej"... ja,visst hon är vacker och jag tittar gärna på henne...det är något mäktigt med denna enorma krona...
Silverpilen har följt mej genom åren...ja inte precis denna...men när vi var barn och det är ju några år sedan... så gick vi på simskolan i vår lilla stad,Ulricehamn.... Simskolan låg vid Sturebadet,nere i stan och där fanns bryggor och hopptorn.... man skulle ta simmarmärken av olika slag och när det så var dags för Kandidaten ja då var man stolt...efter att ha simmat i ganska kallt vatten...som det ofta var på försommaren... så hade man nått målet....Kandidaten...jag vet att jag var stolt och förväntansfull på avslutningsdagen...då skulle man dyka i och simma mella bryggorna och på slutet skulle man krönas med en "lagerkrans" men de var gjorda av just...silverpil.... dessa träd finns många utmed strandpromenaden i min barndoms stad... kanske är det därför jag känner den där stolta känsla inom mej när jag ser silverpilen???
De raka fårorna med potatis som sträcker sig bort mot berget.... visst är det vackert...tänk vad många grytor som skall få koka dessa guldklimpar som ligger i jorden och väntar att få komma upp...
Här har man slagit ner den gröna blasten för att lättare kunna ta upp potatisen...annars trasslar det rejält i upptagaren...

Nu skall Sugar få lite medicin ...lite smärtstillande.... hon haltar inte och det är skönt... skadan skall nog läka snart....
Nu får ni ha det gott därute....
Posted by Picasa

6 kommentarer:

Birgitta sa...

Jag bara ler och läser dina ord, så mycket du får ut av att läsa av naturen och så mycket tankar och minnen det sätter igång. Återigen njuter jag av att läsa och känna igen mej i dina minnen, som också kan vara mångas minnen om lukter, synminnen och andra saker som hänt i ens liv, både stort och smått.

Bilderna känns och jag har också upplevt dessa syner och lyssnat till liknande ljud på mitt sätt i mitt liv.

Mysigt med dina kommentarer inne hos mej, skönt med fantasi och tankar som bara kommer.

Hoppas nu att Sugar blir bättre och snart blir fri från skadan.

Kramar och ha det gott, Birgitta

Elsa och Helena sa...

Så vackert du skriver, jag blir alldeles rörd. Tänk att kunna sätta ord på sina tankar och känslor som du har gjort:)

KRAM Helena

Britt sa...

Jag bara njuter när jag läser ditt inlägg som är så vackert skrivet.
Här har det också varit oväder med regn och åska och kraftiga vindar.
Det är så vackert med dessa höstflox som nu blommar med dess härliga färger.

Första bilden i ditt förra inlägg är så vacker och ser så rogivande ut.

Ha en fortsatt härlig vecka.
Kram Britt

essemia sa...

Underbara bilder och underbara ord. Jag bara älskar bilden på potatisfårorna som är spikraka. Det är annat det än mitt lilla land förr i tiden, haha.

Ja, idag är det verkligen depparväder. Önskar man hade varit ledig och bara kunde dragit täcket över huvet, men se det går inte.

Hoppas lilla djuret blir bra snart och att tabletterna hjälper.
Kram Elzie

Marie sa...

Åh, jag sällar mig i kören av hänförda röster - du blandar ord och bild så otroligt poetiskt och vackert. Du får lov att ge ut en bok med sådana här tankar! Verkligen en naturbegåvning!

Höstflox, hemmagjord jordgubbssaft och pilar och potatis... minnena flödar!

Tack för en fin upplevelse!
Marie

Viola sa...

Vilken härlig läsning du bjöd på idag..bara njöt och underbara bilder, samma väder här, men man kan tala om variation i a f, ha en fin kväll, kram