Förundran....

Tack alla snälla för era goa kommentarer ....både här i bloggen och på annat sätt....som karameller att suga på....
Min gamla morfar Carl....han sög på karameller och det skulle vara Kungen av Danmark... och så snusade han, Rappe va vad han ville ha.... han skickade iväg mej till kiosken ...när han var och hälsade på ..... och jag gick gärna och handlade åt honom för då fick man oftast en krona.... den chansen ville man inte missa....
Morfar var en fantastisk krutgubbe....stark och företagsam.... min Mor berättar att när hon bodde hemma och hon hade en bok som hon ville läsa, ja då fick man inte sitta och läsa men om hon la boken på skänken i köket och gjorde någon syssla samtidigt så märkte han det inte....med åren blev det så att Morfar också ville läsa och då var det Saljes böcker som var favoriter....
När Morfar var hemma hos oss när jag var liten hade han tid för mej och innan jag gick till skolan på morgonen spelade vi Fia... helt otroligt och vann jag så fick jag en krona....förlorade jag så kunde jag få en krona ändå... visst var det fantastiskt???

Den senaste tiden har jag börjat att minnas så mycket ... tänker på det som hände för länge sedan....när jag var barn.... man kan undrar varför...men jag har börjat att promenera i princip varje dag... och det blir ganska mycket av funderande... eller så är det så att man börjar bli gammal....
Men jag har förmånen att få promenera och se dessa fantastiska vyer ,landskapet runt omkring mej som bara bjuder på sig själv...det är som ett smörgåsbord.....bara att ta för sig.... så ofattbart vackert att det nästan gör ont...

Man kan bli alldeles förstummad och stanna av i sin rörelse....precis som Isadora slutade att tugga när jag kliade henne... hon njöt av stunden.... tog vara på den .... blev bara stilla.... i förundran.....i förväntan...

Att bara njuta av stunden....ta vara på dagen..... är så jag vill leva.....Carpe Diem... ett väggord, ett ord i trä på en hylla....men vad blir det ordet i mitt och ditt hjärta?
Det är så lätt att fastna i måsten...... fixa och dona att göra si eller så.....att köpa nytt och skaffa det .... våga vara och säga jag är mätt på fix och don ....jag är ... jag är nu .... jag vill va nu....är befriande och man känner förundran....förväntan... jag är så glad över känslan .... att jag får uppleva så mycket vackert i naturen,i livet...så mycket vackert i mina barn... så mycket vackert i mina hästar och hundar.... så mycket vackert i min älskades ögon....att få leva och känna ....kravlöst i förundran... vilken gåva....

När jag står i hästhagen och blickar bort mot berget i horisonten .....jag då känner jag ödmjukhet och tacksamhet mot min Skapare som gjort allt detta vackra ....som helt fritt bjuder på detta otroliga scenario...som bara generöst vräker naturens skönhet över mej.... jag lilla människa får ta del av detta och jag känner förundran och förväntan.... förvissad om att livet är ett mirakel....det största av mirakel....
Nu är det dags att sova och snart få möta en ny dag ... i förundran .... i förväntan.....
Gonatt och ha det gott därute...